Bodhisattva-idealet

Bodhisattva idealet kan man bäst läsa i boken om en Bodhisattvas liv av Shantideva.
Det är en mycket givande bok.
En annan bok som har inspirerat mig är Lama Govindas bok.Grundlagen tibetischer Mystik och sidan 35, så har han skrivit en mycket intressant artikel om Boddhisattva idealet.
Inte heller att glömma är boken" Bortom alla begrepp", skriven av Sante.Poroma. När man studerar Bodhisattva idealet så stöter man på två andra termer.
Den ena är paramita och Bodhichitta. Jag skall börja med paramit
Med paramita menas,en som har gått över eller nåt den andra stranden,det kan också betyda fulländning.
Vad är det som man skall fullända ?Jo det är de 10 olika egenskaper som en bodhisattva strävar efter och de är:generositet.moral.tålamod,,energi,meditation,visdom,att dela med sig,boddhisattva löftet,,den universella kraften och slutligen den transcendentala visdomen.

Dana-paramita
Det innebär att ge,att visa genirositet utan att vänta att få något i gengäld,det finns inget hopp om någon form av belöning utan endast en innerlig önskan att göra andra lyckliga.

Sila-paramita
Det innebär att man skall öva sig en moralisk disciplin att följa de 5 etiska reglerna som vi lär ut i AMM och som finns i andra andra buddhistiska riktningar.Syftet med det är att leva ett rent liv så att man kan hjälpa andra.Civilkurage och mod kommer ur denna typ av moraliska övertygelse.Även om det innebär obehag för en själv är det en boddhistavas plikt att vara klar och uppriktigt och påtala missförhållanden när det så är skäligt

Kshanti-paramita Det innebär att man utveckla tålamodet med andra och att tåla svårigheter och andra umbärande och fördragsamhet med andras svagheter.
Tolerans,förståelse och vidsynhet ingår också i detta begrepp,och inte minst tålamod med sig själv, ingen prestationsångest.

Virya-paramita Energi,ansträgning,är den fjärde goda egenskapen som en bodhisattva försöker fullända. Det inbegriper hängivenhet,passion för Dharman och beslutsamhet.
Utan denna energiska beslutsamhet är det omöjligt att gå den ädla åtta faldiga vägen, som är en andlig väg och ju mer vi praktisera den desto mera religös blir man.
Denna viljekraft kommer för en bodhisattva ur önskan att befria alla varelser ur deras lidande.
Överallt omkring oss ser vi kaos och lidande,sorg och förtvivlan.Allt vad vi kan åstadkomma för att minska detta berg av olycka förbinder vi oss att göra.

Dhyana-paramita Den femte paramita har med fulländad meditation att göra.
Meditationen är på många sätt en central del av våra liv.Meditationen ger oss en förmåga att vara klara och närvarande i våra liv.
Uppmärksamheten och koncentration är frukten av meditation.
Dessa verktyg som vi behöver för att förverkliga alla goda egenskaper inom paramita.
Det är också ihärdig meditation,etik och kunskap tillsammans med de övriga paramita som slutligen leder till visdom (Insikter,klarhet) som leder till (som Santideva menar)ett uppvaknande sinne.

Prajna-paramita Denna visdom,den sjätte paramita får inte förväxlas med det intellektuella eller en annan kunskap om den ena teorin med det andra.Utan det är den intuitiva direkta visdom, vilket enligt Buddha, medkänsla och kärlek naturligt flödar.
De fyra mentala attityderna (Brahma-Viharas) som är kärleksfullhet, medlidande, glädje och jämnmod – fritt från egots begränsningar kommer naturligt ur denna prajna-paramita som är bortom alla ord och begrepp, denna insikt är vår ursprungliga natur, vårt sanna ansikte.
Denna insikt om icke jaget, om tomheten och om vår fundenmentala buddhanatur…….som inte kan beskrivas.det är början till att bli en buddha, det är vad Prajna-paramita handlar om.
På detta stadium bemästrar man de fyra ädla sanningarna och därmed fulländas visheten.
Jag vill också tilläga att den sjunde vattenskålen (om gate gate paragate parasamgate bodhi svaha) som vi har i vår puja inom AMM är tillägnad Prajnaparamitra som är symbol för den transcendentala visdomen

Upaya-paramita Jag tror att det har att göra med att göra hur skicklig man är när det gäller att lära ut de fyra brahma-viharas, och som jag nämnde innan så handlar det om de fyra mentala attityderna, om att visa kärleksfullhet, medlidande, att visa glädje och uppskattning och sedan jämnmod-fritt från egots begränsningar.
Det är också symbolen för den önskade juvelen (mani) eller önske juvelen (citamani) som är symbolen för vishet. Där man som slutmål transenderar ut alla former av medlidande till djur, växter. människor osv…..
Jag tänker också på Upaya som är AMM:s symbol som betyder vägen är medlet (metoderna) där Lama Govinda skriveri boken Grundlagen tibetischer Mystik, sid 106.
Att medkänsla och visdom hör ihop, det ena kan inte utesluta det andra är inte det i harmoni med varandra så är det svårt att lära ut och praktisera de fyra mentala attityderna.
Man kan säga att Upaya innebär att presentera Dharman efter den nivå som folk befann sig på. Buddha själv talade till människorna på den nivå där de befann sig.
Dharman har som följd av denna djupa pedagogiska insikt, fått olika nivåer.

Pranidana-paramita Det har att göra med att nu så tar man ett Bodhisattvalöfte när tiden är inne och man känner sig mogen för det.
Det innebär att man mer eller mindre ställer sitt liv till förfogande till Dharman så att man kan hjälpa andra.När vi läser den avslutade bönen i vårt Puja häfte i AMM (Nr 12) så läser vi genom alla fullkomligheter som vi bör öva på.
De handlar om genoritet, harmoni mellan inre övertygelse och yttre handling osv…..denna bön härstammar från Shantideva.Lama Govinda nämner det också i boken Lebendiger Buddhismus im Abenland.
Där finns också Boddhisattva-löftet i Pali som är Sila-nekhamma-pannadin.Man kan också tilläga att på det åttonde stadiet är det löfternas fulländning.Bodhisattvan har till fullo bemästrat överföringen av religös belöning och kan därför överföra sådan belöning till alla som ber honom det.
Jag vill också säga att den sjätte vattenskålen som är tillägnad Maitreya så har det också med Bodhisattva idealet att göra,eftersom det är ett uttryck där vi skall öppna vårat hjärtan och utveckla de fyra brahma viharas……

Bala-Paramita Det är symbollen för den universella kraften.Kanske är det den kraften som gör att man upplever bodhicitta (upplysta sinne,uppvaknande sinne) där man blir inspirerad av en ny drivkraft,en ny motivationsfaktor i vår medvetandeström.
Man kan jämföra det med något som kommer utifrån.
Det är en kraft eller en upplevelse som är mycket starkare och mer allomfattande än de känslor och önskningar vi förbinder med vårt vanliga egoistiska medvetande.
Enligt den store mästaren Nagarjunga är inte bodhicitta inräknad i de fem skandhas. Så när Nagarjunga säger att Bodhicitta inte ingår i dem påvisar han tydligt att bodhicitta är en transcendental (andligt, översinnliga) som kommer från den universella kraften.

Inana-paramita Det är symbolen för den transcendentala visdomen..
När vi börja komma in i detta område så har vi göra med andliga eller översinnliga tillstånd och som inte kan förklaras i ord.
Det kan vara så att Bodhisattvan i detta område själv till slut blir en Buddha inte på jorden men i ett himmelrike, som är ett transcedentalt tillstånd.
Dessa tillstånd kan man också kalla för Buddha-länder eller också ett paradis, men som jag skrev innan de är transcedentala tillstånd, det är andliga tillstånd som saknar ord och begrepp ,ett sådant tillstånd kan vara att uppleva att man är hos Amithaba. Lama Govinda har skrivit ett mycket bra artikel om det i boken ,Tankar om Buddhismen sidan 244 ,jag tycker det säger allt.

Bodhicitta Bodhicitta betyder ett upplyst sinnen,(ett uppvaknande sinne),när det har hänt så strävar man efter att nå upplysningen.
Bodhicitta har två avdelningar. Det första är att man vill utveckla kärleken som består av de fyra Brahma-viharas.
Men för att kunna göra det så måste man först ha uppnått prajna-paramita.
Med den kärleken så vill man hjälpa andra människor (och annat liv) att minska på lidandet i världen. Istället för att gå in i Nirvana (eller så kanske han har uppnått nirvana) och bli en upplyst människa så stannar man kvar i denna värld för att hjälpa andra från lidandet.
Det är därför man blir/försöker vara en Bodhisattva och när man känner sig mogen så tar man ett Bodhisattva löfte.
Bodhicitta är en mycket viktig central tanke inom Mahayana-Buddhismen. Mahayana byter helighetsidealet från arhant(Therevada) till Bodhisattva.
Mahayana säger att frälsningen ligger öppen för alla, inte bara för munkarna.
Alla levande varelser har en bodhichitta, det vill säga tanken om uppvaknandet inom sig.
Denna uppvaknande energi finns i oss alla och kan väckas.
Alla levande varelser är därför på väg till ett uppvaknande. De lärde att alla har bodhichitta inom sig men att de flesta inte vet om det.
Bodhicitta menas också med att man också har fått en djup insikt i tomhetsbegreppet (Sunyata).
När vi pratar om det så kommer vi in i Tini Lakkhanani (de tre kännetecken) som består av att alla fenomen är tomma och ej varaktiga, att alla sammansatta fenomen medför lidande/otillfredsställdes och det sista är att alla verklighetens element är utan ett jag tillstånd.
När man inser det och förstår det klart de tre kännetecken så befrias man från allt lidande.
Om man vill fördjupa sig i det ännu mera så kan man ta del av Prajnaparamitra-sutran,i dessa texter om vishetens fulländning prisas visheten som människans högsta mål.
I centrum står som jag har sagt innan läran om tomheten och uppfattningen att det egentligen inte är någon skillnad på samsara och nirvana.
I sin strävan mot ett förverkligande av denna vishet (insikt) följer Bodhisattvan en väg där han uppnår de sex eller tio fulländningarna, paramitas, och lär sig vilka medel (upayas) som kan tas i bruk för att hjälpa andra .
Genom sin omsorg om andra stannar han kvar i samsara och hjälper andra, men genom sin vishet förblir han i nirvana, eller väntar med att gå in i nirvana.
Det var Atisha som levde mellan 980-1055 som i Tibet införde praxis av bodhisattva idealet och utveckling av relativ och absolut bodhicitta.
Det var han som lärde ut de olika metoderna för att nå detta tillståndet .Atisha grundade Kadampa rörelsen och hans filosofi om Bodhicitta har påverkat hela den tibetanska buddismen.
Utvecklingen av bodhicitta genomsyrar hela den tibetanska buddhismen i alla dess skolor och naturligtvis också Mahayana.

Avalokitesvara

Varje gång jag har satt mig vid mitt altare så har jag alltid en bild framför mig av Avalokitesvara som har fyra händer vid sidorna och två händer framför sig bedjande och en massa huvuden.
Jag måste erkänna att jag inte förstod den vackra bilden av Avalokitesvara. Däremot så visste jag att det var sinnebild för medkänslan.
Det är också sinnebild för Visdom som är förkroppsligad i Manjushri. Man kan också säga att Avolokitesvara förkroppsliga sinnebilden av Amithaba. Mantrat.
Om mani padme hum är tillskriven Avolokitesvara.
Som sagt var, jag visste inte så mycket om bilden. Innan jag var tvungen att taga itu med den uppgiften som min lärare Rev Bodhivajra gav mig ,när vi träffades i Exercitium under augusti månad.
Min andra lärare har också undervisat mig om dem så jag skall göra ett försök att förklara bilden. På den vänstra sidan överst i den ena handen så håller han en lotusblomma.
Vars symbol är att man från dyn (okunnigheten) blommar upp i vattnet och stiger upp till insikten/visdomen.
Sen ser vi en båge med en pil som symboliserar att pilen och bågen inte är spända ,utan det är en samlad energi, det kan också betyda potentialitet.
Längst ner på den ena handen så ser vi en vattenkanna vars symbol är att det inte finns någon död, vattnet är också en symbol för evigt liv.
Utan vatten så skulle vi dö. Vatten kannan uppmanar oss också för ett etiskt liv så att vi kan övervinna hat, begär och okunnighet så att vi kan övervinna de sex eller tio (paramitas) så att vi på så sätt kan komma över till den andra sidan. När det gäller den högra sidan.
Så kan vi se längst ner så ser vi att en hand är öppen och att det är symbol för att ge ,ge av kärlek……det är där som man kan säga att vår meditation är inriktad på (eller med tiden) att bli en boddhisattva….
Lite högre upp så ser vi ett dharma hjul vars symbol är den universella lagen, (eller läran).Det kan också vara sinnebild för att vi skall lära oss dharman………Högst upp på den ena handen så ser vi ett radband. Som visar oss att det är där vi skall lära oss meditation och olika koncentrations övningar…… Nu har vi kommit in i mitten där händerna framför hjärtat format händerna så att det blir ett mani-Padma-Mudra (de fyra Brahma-Viharas),man kan också associerar den till att vi har hittat något mycket dyrbart, en juvel (mani) eller önskejuvelen (cintamani) som är symbol för den vises sten, vars symbol är den transcendentala visheten och kärleken till allt levande….
Jag har inte beskrivit de olika nio huvuden som finns (eller det kanske finns mer).Jag kan inte svara på vad de alla olika huvuden betyder ,men kanske kan jag förklara några av dem .
Det översta huvudet ser fridfullt ut och är symbolen för upplysningen………
Vi ser också ett huvud av Amithaba som är den andlige fadern av Avalokitesvara. Amithaba är också det gränslösa ljuset.
Vi ser också ett ansikte av Mara som är symbol för Samsara (födelse, död, och återfödelse).Det hemska ansiktet kan man tyda så, att vi uppmanas att öva oss för medkänsla/barmhärtighet så att vi kan övervinna roten till lidandet som är hat, begär och okunnighet och en dag kanske uppnå nirvana. Det finns säkert mycket mera att tilläga men min kunskap räcker inte till just nu, det får bli en senare uppgift. Denna avhandling är tillägnad mina två lärare .Rev Dharmavajra och Rev Bodhivajra …..och inte att glömma mina två inspiratörer som är Achala (Dagmar) och Vajraprabha. Böcker jag har använt är.

Lama Govinda.- Grundlagen tibetischer Mystik.
Lama Govinda.- Lebendiger Buddhismus.
Lama Govinda – Tankar om Buddhismen
Puja häftet-AMM.
Raimond Lindhorst.- Darstellung des Buddha
Sante Poroma – Bortom alla begrepp.
Shantideva – En bodhisattvas liv
Knut A.Jacobsen – Buddhismen.
Das lexikon des Buddhismus
Puja – skrift av Västerländska Buddhistordens vänner
Advayavajra- Zur symbolik des Boddhisattva.

Malmö 19/1.2003
Upasaka Dhammamitra